Igår kunde jag inte sova så bestämde mig för att ta ut Pandora på en ritt till Firgrove!

Pandora är otroligt rolig att rida, hon försöker sig aldrig på några bus, hennes steg är jätte fina och hon rör sig fantastiskt!

 

Ritten blev längre än vad jag trodde, mycket längre. Allting gick som det skulle, vi red genom Gröndal för att ta oss till bron och som tur är hände inget denna gång. Trots att inget hände kände jag hur nervös och stel Pandora var när vi red på stigen genom skogen.

Vi tog oss över bron och red mot det sovande Moorland. Den ända som var vaken va min barndomsvän May som precis skulle ta sig hemåt. Vi fortsatt upp till Jarlsväg och ner till Silversong floden, där fick vi oss en överraskning..

 

Utan att veta vad som väntade oss red vi ner till stranden vid Silversong floden för att sedan ta oss över bron till Firgrove men när vi kom ner till stranden såg vi vargflocken som kollade på oss med deras gula ögon. Jag som fick panik över att jag trodde att Pandora skulle flippa ut var i chock, tills jag märkte att Pandora stog stilla och iaktog vargarna innan hon på en halv sekund sprang upp för vägen över stranden!

 

Vargarna sprang alla efter oss och ylade, då hände det nästan. En av hästarna fick nästan tag på Pandora, det var läskigt nära. Hon galopperade snabbare & snabbare. Vi tog oss äntligen över bron till Firgrove och upp för den långa vägen till byn. När vi snart var där kollade jag bak för att se hur nära vargarna var, men dem alla var borta. Dem måste ha blivit rädda för något..

 

Under natten stannade vi i Firgrove byn och tog oss hem igen via transport imorse.